Kigali 9 december 2010.
Det är bara att klättra ett tiotal steg upp för metallstegen som hänger mellan guesthouset där vi bor och vårt kontor. sen är man uppe på taket, med utsikt över hela norra delen av Kigali. På en kulle längre bort ligger parlamentet, höjd längre bort ligger stadion.
På toppen av kullarna bor Rwandas toppar, i dalarna däremellan ligger kåkstäderna i ett virrvarr av plåt, lera och små trädgårdar. Det gör att Kigali är sjukt stort. Till centrum är den 1,5 timmes promenad, till marknaden är den en timme.
Härifrån taket kan man se flygplanen stiga, man hör musiken från de två uteställena i kvarteret där vi bor.
Långt borta i nordost ligger de riktiga bergen, på gränsen till Uganda och Kongo. Vulkaner, regnskog och toppar på flera tusen meters höjd. Kigalis kullar är inget i jämförelse.
Eftermiddags regnet kommer sent idag. Klockan är redan elva när tusentals regndroppar slår ner på plåttaket där jag sitter.
När det börjar droppa i Rwanda är det dags att ta sig under tak så fort som möjligt. När regnet kommer ger det sig inte förrän det har sköljt bort allt i sin väg. Och det gäller speciellt om man sitter på att halt plåttak och den enda vägen ner är en hal stege av metall.